När det gäller valet mellan att konstruera en egen ramp eller investera i en färdigköpt lösning finns flera viktiga säkerhetsaspekter att överväga. Hembyggda ramper kan anpassas efter specifika behov men saknar ofta viktiga säkerhetsgarantier och certifieringar som CE-märkning. Färdigköpta ramper från specialiserade tillverkare som Globus TT följer däremot etablerade säkerhetsstandarder och uppfyller lagstadgade krav på tillgänglighet, hållbarhet och stabilitet. Båda alternativen har sina för- och nackdelar gällande kostnader, hållbarhet och säkerhet.

Vad är skillnaden i säkerhet mellan en hembyggd och en färdigköpt ramp?

Den mest påtagliga säkerhetsskillnaden ligger i kvalitetssäkring och testning. Färdigköpta ramper genomgår rigorösa tester för att garantera hållbarhet och stabilitet under olika belastningsförhållanden. De kommer med CE-märkning, vilket bekräftar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav.

Hembyggda konstruktioner saknar dessa formella säkerhetsgarantier. Utan professionell bedömning är det svårt att garantera att en egenkonstruerad ramp klarar upprepad belastning över tid eller att den förblir stabil under olika väderförhållanden. Olycksrisken ökar väsentligt med ramper som inte uppfyller grundläggande säkerhetskriterier, särskilt när det gäller stabilitet, halkskydd och korrekt lutning.

Vilka regler och krav gäller för ramper enligt svensk lag?

Svenska byggregler ställer tydliga krav på ramper genom Boverkets byggregler (BBR). Dessa föreskrifter gäller oavsett om rampen är hembyggd eller färdigköpt. En ramp ska ha en maximal lutning på 1:12 (8,3%) för att säkerställa tillgänglighet, med en rekommendation på 1:20 (5%) för optimalt användande.

Enligt BBR ska ramper vara minst 1,3 meter breda och ha avåkningsskydd på minst 40 mm höjd. Vid nivåskillnader över 0,5 meter krävs även räcken. EU-standarder kräver dessutom kontrastmarkeringar vid rampens början och slut samt vilplan vid längre ramper. Dessa regler är särskilt viktiga i offentliga miljöer, men rekommenderas även för privata installationer för att upprätthålla säkerheten.

Hur påverkar valet av material rampens säkerhet och hållbarhet?

Materialvalet är avgörande för rampens långsiktiga säkerhet. Trä är vanligt vid hembyggda ramper men kräver regelbundet underhåll och har begränsad väderbeständighet. Metall, särskilt aluminium, erbjuder överlägsen hållbarhet och styrka med minimal underhållsbehov, men kan bli hal vid väta och kyla.

Kompositmaterial kombinerar fördelarna med både trä och metall – de är väderbeständiga, halkfria och kräver minimalt underhåll. För utomhusbruk rekommenderas generellt metall eller komposit med integrerat halkskydd. Materialets belastningskapacitet måste också överensstämma med det avsedda användningsområdet, där professionellt tillverkade ramper har tydligt specificerade belastningsgränser.

Vad kostar det att bygga en egen ramp jämfört med att köpa färdig?

Den initiala materialkostnaden för en hembyggd ramp kan vara lägre, men totalekonomin påverkas av flera faktorer. En enklare träkonstruktion kan kosta från några tusen kronor i material, medan metallramper kräver större investeringar i både material och specialverktyg.

Färdigköpta ramper från företag som Globus TT representerar en större initial investering men inkluderar garantier, professionell installation och säkerhetscertifieringar. De dolda kostnaderna vid egenkonstruktion inkluderar verktyg, arbetstid, eventuella misstag som kräver korrigering, och det framtida underhållet. Långsiktigt kan en professionell lösning vara mer ekonomisk genom längre livslängd och färre underhållskostnader.

Hur säkerställer du att din hembyggda ramp uppfyller säkerhetskraven?

Om du väljer att bygga en egen ramp är det viktigt att följa en noggrann säkerhetschecklista. Kontrollera att lutningen inte överskrider 1:12, att bredden är minst 1,3 meter och att konstruktionen har tillräcklig stabilitet för avsedd belastning. Installera avåkningsskydd och kontrastmarkeringar enligt gällande regler.

Överväg att anlita en byggnadsingenjör eller tillgänglighetskonsult för att granska din konstruktion. Även om hembyggda ramper inte kan få formell CE-märkning, kan en professionell bedömning identifiera potentiella säkerhetsrisker. Dokumentera konstruktionens detaljer och utför regelbundna säkerhetskontroller för att upptäcka slitage eller strukturella problem.

Viktiga insikter om rampsäkerhet att ta med sig

Säkerhet bör alltid prioriteras över kostnadsbesparingar när det gäller tillgänglighetslösningar. Färdigköpta ramper erbjuder trygghet genom certifieringar och garantier, medan hembyggda alternativ kräver noggrann planering och kunskap om gällande regler.

För tillfälliga lösningar kan enkla hembyggda ramper fungera, men för permanent användning rekommenderar Globus TT professionellt tillverkade produkter som uppfyller alla säkerhetskrav. Om du är osäker, kontakta en tillgänglighetsexpert som kan hjälpa dig utvärdera dina specifika behov och föreslå en lämplig lösning som balanserar säkerhet, funktionalitet och ekonomi.

När det gäller installation av plattformshissar i hemmet beror behovet av förstärkningar på flera faktorer. I många fall krävs faktiskt inga omfattande förstärkningsarbeten, särskilt för moderna, lättare hissmodeller. Avgörande faktorer inkluderar hisstyp, byggnadens befintliga konstruktion, golvets bärförmåga och väggarnas stabilitet. En professionell bedömning av fastigheten är alltid nödvändig för att säkerställa en säker installation.

Behövs förstärkningar i golv eller väggar för att installera en plattformshiss hemma?

För många bostäder kan plattformshissar installeras utan omfattande strukturella förändringar. Moderna plattformshissar är ofta designade med hänsyn till befintliga byggnader och kräver minimala ingrepp. Behovet av förstärkningar varierar beroende på hissmodell, vikt och installationsmetod.

Om du väljer en väggmonterad plattformshiss behöver väggarna ha tillräcklig bärförmåga. För golvmonterade modeller är golvets konstruktion avgörande. Vissa plattformshissar fördelas tyngden jämnt, vilket minskar belastningen på enskilda punkter. I äldre fastigheter med träbjälklag kan förstärkningar behövas, medan betongkonstruktioner ofta klarar belastningen utan extra åtgärder.

Vilka typer av plattformshissar kräver minst förstärkningsarbete?

Lättare modeller med självbärande konstruktion är optimala när man vill minimera förstärkningsarbeten. Dessa hissar fördelar vikten optimalt och kan ofta installeras direkt på befintliga golv och väggar. Väggmonterade modeller med egen stödstruktur kräver vanligtvis mindre golvförstärkningar, medan självbärande schaktkonstruktioner kan eliminera behovet av väggförstärkningar.

Plattformshissar med låg egenvikt och kompakt design är fördelaktiga i befintliga byggnader. Vissa modeller kräver endast förankringspunkter i golv och eventuellt tak, utan behov av ytterligare förstärkningar i mellanliggande väggar. För villor och mindre byggnader finns specialdesignade lösningar som minimerar ingrepp i konstruktionen.

Hur bedömer man om golvet klarar tyngden av en plattformshiss?

En korrekt bedömning av golvets bärförmåga är avgörande före installation. Faktorer som påverkar inkluderar bjälklagets konstruktion, material och ålder. Vid träbjälklag undersöks dimensioner och avstånd mellan bjälkar, medan betongbjälklag bedöms utifrån tjocklek och armering.

Dynamisk belastning från hissens rörelse måste också beaktas, inte bara statisk vikt. För många plattformshissar ligger belastningskravet på cirka 250-400 kg/m², men detta varierar mellan modeller. Vid osäkerhet är det nödvändigt att konsultera en konstruktör som kan utföra beräkningar och rekommendera eventuella förstärkningsåtgärder.

Vilka byggnadstekniska krav ställs vid installation av plattformshiss i flerbostadshus?

I flerbostadshus tillkommer särskilda krav jämfört med villor. Gemensamma utrymmen måste uppfylla brandsäkerhetskrav, och hissinstallationen får inte försämra utrymningsvägar. Plattformshissen måste förankras korrekt i byggnadens bärande delar, särskilt i trapphus där konstruktionen kan vara komplex.

Anpassningar för ljudisolering behövs ofta för att minimera störningar för boende. För flerbostadshus krävs vanligtvis bygglov och ibland även tekniskt samråd. Moderna hisslösningar kan utformas för att uppfylla dessa krav utan omfattande ombyggnationer av fastigheten.

Hur påverkar byggnadens ålder behovet av förstärkningar för plattformshiss?

Äldre byggnader har ofta andra konstruktionsprinciper än moderna fastigheter. Hus byggda före 1950-talet har vanligtvis träbjälklag med lägre lastkapacitet, vilket kan kräva förstärkningar. Moderna byggnader har ofta dimensionerats för högre belastningar och har betongbjälklag som bättre klarar tillkommande vikt.

I sekelskifteshus kan även väggkonstruktionen behöva förstärkas vid väggmonterade hissar. Kulturhistoriska hänsyn kan också påverka vilka ingrepp som är lämpliga. Globus TT har erfarenhet av att anpassa lösningar för byggnader från olika tidsepoker med hänsyn till både tekniska krav och estetiska värden.

Vad kostar förstärkningsarbeten inför installation av plattformshiss?

Kostnaderna för förstärkningsarbeten varierar kraftigt beroende på omfattning. Enklare golvförstärkningar kan kosta från några tusen upp till tiotusentals kronor. Vid mer omfattande åtgärder som förstärkning av bärande konstruktioner kan kostnaden bli betydligt högre.

Bidrag för bostadsanpassning kan i många fall täcka både hissinstallation och nödvändiga förstärkningsarbeten. Kommunen kan bevilja bidrag för tillgänglighetsanpassning när medicinska behov finns. För fastighetsägare finns även möjlighet till ROT-avdrag för vissa typer av förstärkningsarbeten.

Plattformshissar och byggnadstekniska krav – viktiga insikter att ta med sig

Vid planering av hissinstallation är förebyggande bedömning av byggnadens förutsättningar avgörande för ett lyckat resultat. Välj en hissmodell som passar din specifika byggnad för att minimera behovet av förstärkningar. Konsultera alltid fackexpertis för bedömning av byggnadens konstruktion.

Rätt planering kan minska kostnaderna avsevärt genom att undvika onödiga ingrepp. Globus TT kan erbjuda rådgivning kring lämpliga lösningar baserat på er specifika fastighet och hjälpa till med hela processen från projektering till installation, för att säkerställa att alla byggnadstekniska krav uppfylls på ett optimalt sätt.

Korrekta lutningsgrader för ramper är avgörande för säkerhet och tillgänglighet. Enligt svenska byggregler bör ramper inte överstiga en lutning på 1:12 (8,3%) i de flesta miljöer, medan en lutning på 1:20 (5%) rekommenderas för optimal komfort och självständig användning. Lämplig lutningsgrad varierar beroende på användare och hjälpmedel, där personer med manuella rullstolar behöver flackare ramper än de med elrullstolar. Rätt design handlar både om lutning, längd och säkerhetsfunktioner.

Vad säger reglerna om lutning på ramper enligt BBR?

Boverkets byggregler (BBR) innehåller tydliga riktlinjer för rampers utformning och lutning. För tillgängliga miljöer anger BBR att en ramp inte bör ha en lutning som överstiger 1:12 (8,3%), vilket betyder att för varje 12 cm horisontell sträcka får höjden öka med högst 1 cm. I offentliga miljöer rekommenderas dock en mer bekväm lutning på 1:20 (5%).

För bostadsanpassningar gäller liknande regler, men här kan viss flexibilitet tillämpas beroende på specifika behov och förutsättningar. BBR betonar att ramper ska utformas så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda dem självständigt och säkert. Ytterligare krav inkluderar minsta bredd på 1,3 meter, avåkningsskydd och lämpliga vilplan.

Vilken lutning är lämplig för olika typer av hjälpmedel?

Olika mobilitetshjälpmedel kräver olika lutningsgrader för säker och bekväm användning. För användare av manuella rullstolar är en flackare lutning avgörande – helst 1:20 (5%) eller flackare. Detta eftersom det krävs betydande armstyrka för att ta sig upp för brantare lutningar, vilket kan vara utmattande eller omöjligt för många.

Personer med elrullstolar kan generellt hantera något brantare ramper, upp till 1:12 (8,3%), tack vare hjälpmedlets motoriserade kraft. För rollatorer rekommenderas också flackare lutningar, cirka 1:16-1:20, eftersom brantare lutningar kan skapa balanssvårigheter och risk för fall. Centralt för alla hjälpmedelsanvändare är att stabilitet och säkerhet prioriteras framför utrymmeseffektivitet.

Hur påverkar rampens längd valet av lutningsgrad?

Rampens längd och lutningsgrad står i direkt relation till varandra. Ju längre rampen är, desto viktigare blir det att hålla lutningen flack för att undvika utmattning för användaren. BBR kräver vilplan efter varje höjdskillnad på 0,5 meter, vilket motsvarar en rampsektion på 6 meter vid 1:12 lutning.

För längre ramper bör flera vilplan inkluderas där användaren kan vila. Dessa vilplan ska vara minst 2 meter långa och ha minimal lutning. Detta påverkar naturligtvis det totala utrymme som krävs för en funktionell ramplösning i hemmet. I trånga utrymmen kan alternativa lösningar som switchback-ramper (ramper med 180° svängar) övervägas för att maximera längden inom begränsad yta.

Vad bör man tänka på när man bygger en ramp hemma?

Vid konstruktion av hemmaramper finns flera viktiga aspekter att beakta. Materialvalet bör prioritera hållbarhet och väderbeständighet – aluminium, kompositmaterial eller tryckimpregnerat trä är vanliga alternativ. Ytbehandlingen är kritisk för att förhindra halka, särskilt under våta eller isiga förhållanden.

Rampen bör utrustas med stadiga räcken på båda sidor, placerade på 0,9 meters höjd, samt kantskydd på minst 5 cm för att förhindra avåkning. Vid anpassning till befintliga trappor eller entréer är det viktigt att överväga tillgänglig yta samt dörrslagning. Rampen måste ge tillräckligt utrymme för att manövrera hjälpmedlet både vid rampens början och slut.

Ramp eller hiss – när är respektive lösning bäst?

Valet mellan ramp och hiss beror på flera faktorer. Ramper är generellt lämpliga vid mindre höjdskillnader (upp till cirka 1 meter) och när det finns tillräckligt utrymme för att uppnå korrekt lutning. De kräver inget underhåll och fungerar även vid strömavbrott.

Trapphissar eller plattformshissar från Globus TT är bättre alternativ vid större höjdskillnader eller begränsat utrymme. Medan stoltrapphissar kostar från 50 000 kr, ligger plattformshissar för rullstolar i intervallet 150 000–450 000 kr beroende på modell. Hisslösningar kräver mindre utrymme och erbjuder större komfort, men innebär högre initialkostnad och visst underhåll.

Praktiska riktlinjer för säker rampanvändning

För långsiktig säkerhet kräver ramper regelbunden inspektion och underhåll. Kontrollera rampen för eventuella skador, lösa komponenter eller tecken på förslitning. Säsongsanpassning är viktigt, med särskild uppmärksamhet på halkskydd under vintern.

En tillgänglig hemmiljö med korrekt utformade ramper ger ökad självständighet och säkerhet. Globus TT erbjuder expertrådgivning för att hitta den optimala tillgänglighetslösningen för just dina behov, oavsett om det handlar om en ramp eller någon av företagets olika hisslösningar. Det viktigaste är att lösningen anpassas efter användarens specifika behov och hemmets förutsättningar.

När vardagliga nivåskillnader i hemmet blir ett hinder för framkomlighet behövs skräddarsydda lösningar som ökar tillgängligheten. Moderna rampsystem erbjuder flexibla alternativ för ovanliga trösklar, trappor och andra hinder som kan försvåra rörligheten. Med rätt anpassade ramplösningar kan även komplicerade höjdskillnader överbryggas effektivt, vilket ökar självständigheten och livskvaliteten för personer med rörelseutmaningar. Flexibiliteten i dagens modulära system gör dem lämpliga för nästan alla hemmiljöer.

Vad är specialramper och när behöver man dem i hemmet?

Specialramper är skräddarsydda tillgänglighetslösningar som anpassas efter specifika hinder och nivåskillnader som inte kan åtgärdas med standardramper. De blir nödvändiga när hemmet har komplexa trösklar, ovanliga höjdskillnader eller begränsade utrymmen som kräver specialanpassning.

Svenska hem innehåller ofta utmaningar i form av höga trösklar mellan rum, nivåskillnader till altaner och uteplatser, eller små höjdskillnader vid entréer som kan vara svåra att överbrygga. Äldre fastigheter har särskilt ofta arkitektoniska detaljer som skapar tillgänglighetsproblem, exempelvis trånga passager, ovanligt höga trösklar eller trappsteg i oväntade positioner.

För personer med rullstol, rollator eller andra gånghjälpmedel kan även små nivåskillnader utgöra betydande hinder för rörlighet och självständighet. En anpassad ramplösning gör det möjligt att röra sig fritt mellan bostadens olika delar utan externa hjälpinsatser.

Hur fungerar modulsystem för ramper vid komplicerade trösklar?

Modulsystem för ramper består av prefabricerade, sammankopplingsbara delar som kan kombineras för att anpassas till specifika utmaningar. De innehåller vanligtvis bas- och mittdelar, vilplaner, hörnmoduler och sidostycken som fungerar som ett avancerat byggsystem för tillgänglighet.

Den stora fördelen med modulsystem för ramper är flexibiliteten som tillåter anpassning till nästan alla situationer. Lösningen kan byggas i olika vinklar, höjder och bredder beroende på utrymmets begränsningar och användarens behov. Vid installation kan delarna monteras utan omfattande byggnadsarbeten, vilket gör processen snabbare och mindre störande.

För komplicerade trösklar som exempelvis har flera nivåer eller kombinerar olika riktningar, kan modulsystemet utformas med vilplan och svängar som följer utrymmets naturliga form. Detta ger en lösning som både är funktionell och harmonierar med hemmets övriga miljö.

Vilka mått och specifikationer är viktiga att tänka på vid val av specialramp?

Vid val av en specialramp är flera tekniska specifikationer avgörande för både säkerhet och användbarhet. Lutningen är den mest kritiska faktorn – en ramp bör generellt inte överstiga 1:12 i lutning (vilket innebär 8,3%), och för längre sträckor rekommenderas en ännu flackare lutning på 1:20 (5%).

Bredden på rampen måste anpassas efter hjälpmedlet som ska användas. För rullstolar rekommenderas minst 90 cm fri bredd, medan en ramp för rollatorer kan vara något smalare. Bärkapaciteten bör vara minst 300 kg för att garantera säker användning oavsett hjälpmedelstyp.

I Sverige följer tillgänglighetsanpassningar vanligtvis Boverkets byggregler (BBR) samt standarden SS-EN 12182 för hjälpmedel. När ramper installeras i offentliga miljöer finns dessutom specifika krav på ledstänger, avåkningsskydd och kontrastmarkeringar för synskadade. Även för hemmabruk rekommenderas att följa dessa riktlinjer för optimal säkerhet.

Hur kan specialramper anpassas för olika typer av funktionsnedsättningar?

För rullstolsanvändare behöver ramper ha rätt lutning, tillräcklig bredd och stabila vilplan vid längre sträckor. Kantstöd längs rampens sidor förhindrar att hjulen glider av. Personer med manuella rullstolar behöver särskilt genomtänkta lutningar för att självständigt kunna ta sig upp.

Rollatoranvändare gynnas av ramper med halkfritt ytmaterial och stadiga handledare på båda sidor som ger extra stöd vid förflyttning. För personer med balanssvårigheter kan rampen utrustas med kontrastmarkeringar och extra breda ledstänger.

Moderna tillbehör för specialramper inkluderar belysningssystem för ökad säkerhet i mörker, värmeslingor som förhindrar isbildning vintertid, samt avtagbara delar som gör systemet flexibelt vid förändrade behov. Vissa ramplösningar kan även integreras med smarta hemfunktioner för ökad användarvänlighet.

Vad kostar specialanpassade ramper jämfört med standardlösningar?

Priset för en specialanpassad ramp varierar beroende på komplexitet, material och installationskrav. Enkla modulramper för mindre trösklar börjar ofta från några tusen kronor, medan omfattande system för större höjdskillnader kan kosta från 15 000 kr och uppåt.

Jämfört med standardramper innebär specialanpassade lösningar en högre initial kostnad, men erbjuder samtidigt större flexibilitet och bättre anpassning till specifika behov. Faktorer som påverkar totalkostnaden inkluderar materialval (aluminium, stål eller kompositmaterial), ytbehandling, säkerhetsfunktioner och eventuella tillbehör.

För många kan bostadsanpassningsbidrag från kommunen täcka hela eller delar av kostnaden för nödvändiga tillgänglighetsanpassningar, vilket gör investeringen mer överkomlig. Modulära system har dessutom fördelen att de kan återanvändas eller modifieras vid förändrade behov, vilket ökar kostnadseffektiviteten på lång sikt.

Framtidens flexibla ramplösningar – vägen till ett tillgängligare hem

Utvecklingen inom rampteknik går mot allt mer flexibla system som enkelt kan anpassas, monteras och demonteras efter behov. Moderna material gör dem lättare att hantera samtidigt som de behåller styrka och säkerhet.

Vid bedömning av behov och val av lösning är det viktigt att ta hänsyn till både nuvarande och framtida behov. En professionell bedömning av hemtillgänglighet kan identifiera kritiska punkter och rekommendera optimala lösningar för just din situation.

Globus TT fokuserar på innovation inom tillgänglighetsområdet genom att kontinuerligt utveckla smarta ramplösningar som kombinerar funktion med estetik. Framtidens system kommer sannolikt att erbjuda ännu mer personanpassade lösningar genom digital konfigurering och anpassade tillverkningsmetoder, vilket gör vägen mot ett tillgängligare hem både enklare och mer kostnadseffektiv.

För att säkerställa en korrekt och säker rampkonstruktion krävs noggrann måttagning av höjdskillnad och längd. Genom att mäta höjdskillnaden från marknivå till ingångsnivå och sedan beräkna rätt lutningsgrad kan du bestämma den optimala ramplängden. Exakta mätningar är avgörande för att skapa en funktionell och tillgänglig ramp som uppfyller säkerhetskrav och tillgänglighetsstandarder. Rätt verktyg och metodisk approach garanterar att din ramp blir både praktisk och säker för alla användare.

Vilka verktyg behöver jag för att mäta korrekt inför rampbygge?

För exakta mätningar inför installation av en tillgänglighetsramp behövs flera viktiga verktyg. Ett vattenpass är grundläggande för att kontrollera horisontalitet och vertikalitet, vilket säkerställer att dina mätningar blir korrekta oavsett markytans ojämnheter.

Ett långt måttband (minst 5 meter) används för att mäta både höjdskillnad och tillgängligt utrymme för rampen. För mer precisa höjdmätningar är en höjdmätare eller lasermätare att föredra – dessa digitala verktyg ger exakta mått även vid komplicerade situationer.

Digitala mätinstrument som lutningsindikator eller digitalt vattenpass kan vara mycket användbara för att bestämma exakt lutningsgrad, vilket är avgörande för att säkerställa att rampen uppfyller tillgänglighetskrav och blir säker att använda.

Hur beräknar jag korrekt lutningsgrad för en tillgänglighetsramp?

Lutningsgraden beräknas genom att dividera höjdskillnaden med den tillgängliga längden. Formeln är enkel: lutning = höjd/längd, vilket ofta uttrycks i procent. Enligt svenska tillgänglighetsstandarder bör en permanent ramp inte överstiga 1:20 (5%) lutning för optimal tillgänglighet, medan 1:12 (8,33%) är maximalt tillåtet i de flesta situationer.

För offentliga miljöer gäller striktare regler enligt Boverkets byggregler (BBR). En ramp med en lutningsgrad på 1:20 kräver 20 cm längd för varje centimeter höjdskillnad – exempelvis behöver en 15 cm höjdskillnad en 3 meter lång ramp för att uppnå denna lutning.

Kom ihåg att inkludera eventuella vilplan som behövs vid längre ramper, vilket påverkar den totala längden. Vid höjdskillnader över 50 cm krävs normalt vilplan för att göra rampen säker och användarvänlig.

Vilka måttagningar behöver jag göra innan jag beställer en ramp?

Innan beställning av en ramp behöver du göra flera viktiga måttagningar. Börja med den exakta höjdskillnaden från marknivå till målnivån. Mät från markens lägsta punkt till tröskelnivån eller ingångsplanet.

Undersök och mät det tillgängliga utrymmet där rampen ska placeras. Tänk på att rampen behöver tillräckligt med plats både i längd och bredd. För rullstolsanvändning rekommenderas en minimibredd på 90 cm, men 120 cm är optimalt för bekväm passage.

• Höjdskillnad från mark till ingång
• Tillgängligt utrymme för ramplängd
• Nödvändig bredd (minimum 90 cm)
• Plats för eventuella vilplan
• Dörrars svängrum och trösklars höjd

Ta hänsyn till dörrar som öppnas utåt och se till att det finns tillräckligt med plats framför rampen för att öppna dörren och manövrera en rullstol.

Hur påverkar olika material valet av rampdimensioner?

Materialvalet har stor inverkan på rampens utformning och dimensioner. Aluminiumramper är lätta och flyttbara men kan kräva mer stöd vid längre sträckor för att undvika svikt. Träramper är tyngre och kräver regelbundet underhåll, men kan anpassas efter specifika behov och miljöer.

Betongkonstruktioner är permanenta lösningar som ofta kräver större utrymme men erbjuder maximal stabilitet. För tillfälliga lösningar kan kompositmaterial kombinera lätt vikt med hållbarhet, vilket påverkar möjliga lutningar och behov av stödkonstruktioner.

Vissa material klarar brantare lutningar medan andra kräver flackare konstruktion för att vara säkra. Materialet påverkar även rampens totala höjd, vilket är viktigt att beakta när utrymmet är begränsat.

Vanliga misstag vid måttagning för ramper och hur du undviker dem

Ett vanligt fel är att ignorera markytans lutning vid måttagning. Marken runt byggnaden kan slutta, vilket påverkar den faktiska höjdskillnaden. Mät därför alltid från den lägsta punkten där rampen ska börja.

Felaktig beräkning av höjdskillnad sker ofta när man mäter till dörrens undersida istället för till tröskelnivån. Kom ihåg att mäta till den nivå där rullstolen eller hjälpmedlet behöver komma upp till.

Att inte ta hänsyn till säkerhetsmarginaler kan leda till ramper som precis uppfyller minimikraven men som i praktiken är svåra att använda. Lägg alltid till 5-10% extra längd för att garantera en bekväm och säker lutning.

Praktiska tillämpningar av rätt rampkonstruktion

En korrekt konstruerad ramp säkerställer både säkerhet och tillgänglighet för alla användare. Genom att följa standarder som specificeras i BBR och tillgänglighetsförordningar skapar du en ramp som uppfyller lagkrav och fungerar optimalt i praktiken.

Vid beräkning av rampdimensioner, tänk alltid på användarens behov och säkerhet. En korrekt lutningsgrad, rätt bredd och stabilt material gör stor skillnad för användbarheten. Globus TT kan hjälpa dig med rådgivning kring lämpliga lösningar baserat på dina specifika mätningar och behov.

Genom att undvika vanliga misstag och fokusera på noggrann måttagning kan du säkerställa att din tillgänglighetsramp blir en funktionell och hållbar investering som ökar tillgängligheten i din fastighet eller verksamhet.